Sommaren på Mossebo har också lämnat spår i Alberts konstnärskap.
Han avbildade inte bara den ovan omtalade grinden där han och Sigrid brukade stämma möte,
utan han gjorde också en skissartad oljemålning av Mossebo. I Mossebos "drängstuga"
målade han av traktens original och från den speciella herrgårdsmiljön i
Mossebo/Herrestorp hämtade han stoff till några av sina historier
( "En spökhistoria" , "Kammarjunkarn" och "Kattungen").
Mossebo, oljemålning av Albert Engström 1892
"Kattungen" är till stor del en sann historia.
Den handlar om den gamla feta fröken Sofie Björner som var gäst hos Drangels i Mossebo.
Albert fick av en händelse se henne bada naken i sjön och passade på att teckna av henne.
Det sägs att han därvid själv ramlade i vattnet och sedan fick ligga till sängs
tills kläderna torkade. Teckningen av "tante Björner" finns bevarad och lär enligt
Alberts historia vara orsaken till både en kattunges och en kärleks död.
(Läs berättelsen, så får du veta!)
Susanna i badet, osignerad målning på murstock i Mossebo
Mötet med "tante Björne" i badet är kanske upprinnelsen till en målning på murstocken
i en av Mossebos sovkammare. Här avbildas en vacker "Susanna i badet",
bekikad från buskarna av två fula gubbar, den ene med bockskägg.
Enligt traditionen är det Albert Engström som gjort denna målning under sin tid som
informator på Mossebo. På en tidigare informatorsplats målade Albert också på murstocken
och där signerade han sitt verk. Men målningen i Mossebo är inte signerad och konstnären
kan istället vara Torsten Palm som var gäst i huset i början av 1900-talet.
Målningen har under senare tid fått renoveras eftersom den blivit mycket otydlig.
Det sägs att en piga i huset en gång försökte tvätta bort den "osedliga" bilden.
När Albert kom till Mossebo, fanns det Ramsvärdska begravningsvapnet här som väggprydnad.
Anledningen härtill var att det under 1800-talets mitt försvann en mängd värdefulla
inventarier från kyrkan. För att skydda sköldemärket fördes det med släktbandets rätt,
till Mossebo. På Mossebo passade man på att anlita konstnären Albert till att måla
om vapnet.1908 lämnades vapnet tillbaka till kyrkan och i en inventering tio år senare
finns följande kommentar till det: "Enligt uppgift renoverat 1892 på Mossebo av
informatorn därstädes, konstnären Albert Engström." Förmodligen hade Albert inte
lagt ned så stor möda på "renoveringen", för när vapnet åter skulle hängas upp i
koret 1937 var, "övermålningen avlägsnad" (enligt inventarieförteckningen).
